Heqa Ancher

Jag börjar nu sukta efter livet i Uppsala/Sthlm. Jag tänker därför skicka ut en efterlysning jag hoppas många svarar på. Jag efterlyser små inlägg i min blogg som beskriver något underbart ni gjort på senaste tiden. Allt  är välkommet. Har ni åkt tunnelbana? Satt er fot i en H&M-butik? Tagit en cider med kompisarna? (Öl räknas inte då "ta en bärs med polarna" är vanligt förekommande här uppe) Kanske har ni gjort något så exotiskt som att picknicka på en brygga? Stora som små historier är välkommna, jag ber er, låt mig leva livet genom er!

Hej hej!
Ok, denna vecka känns inte fullt så hemsk som förra veckan. jag ser slutet! Spenderade helgen på sommarstället med pojkvän och föräldrar. Väldigt mysigt, fullt med godis och kärlek. Resultat: En pigg, nyförälskad jag; säkert 5 småhål i tänderna; modighetsintyg efter att ha gjort bomben i 15 gradigt vatten och en rödvit hund. (Vå målade om huset och hunden har inte förstått innebörden av nymålat).

Intressant iaktagelse på jobbet idag. Det finns en viss rangordning bland myndigheterna. Vissa är lite mer förmer än andra. Det roliga är att den myndighet större delen av svenska folket anser vara värdelös anser även andra myndigheter vara värdelös. Av helt olika anledningar. Privatpersoner för att den är sträng och nitisk och andra myndigheter för att den är slarvig. Lustigt.

Ett annat roligt myndighetsfenomen är fighten om föreskrifterna. Förra året ändrade min myndighet sina föreskrifter så att en annan myndighet blev sur. Vi gav den sura myndigheten anstånd i ett år innan vi tänkte börja tillämpa våra hårda föreskrifter. Den andra myndigheten svarade med att vägra ordna sina system för att passa in med den definition på lagen vår myndighet gjort genom sin föreskrift. Nu, tre veckor efter att denna hårda föreskrift gällt mot den sura myndigheten kommer bakslaget. På grund av envishet är det en omöjlighet för den sura myndigheten att följa föreskriften.

Resultat: De fick skriva om vår föreskrift så att de passade dem och vi kommer inom några dagar få ca. 300 akuta ärenden på en dag. Allt på grund av tjurskallighet från både vår och den sura myndighetens sida. Från oss alla handläggare till er alla myndigheter, ett stort 15-gradigt tack.

Jag har lite problem med att förmå mig själv att skriva i bloggen. Inte för att jag inte har något att skriva om, tvärtom! På myndigheten kryllar det av idioter och hemma stormar hemlängtan blandat med äventyr i den lilla staden. Ja är bara så trött på det. Så trött på idioter till myndighetspersoner. Så trött på byråkrati. Trött på att längta hem. Vill rycka upp mig och fokusera på något annat än allt detta. Det är svårt att göra om man ska plita ner vaad man gjort i bloggen. (Norrländskt ord som betyder "skriva"). Är också trött på hur väl vi stockholmare passar in i fördomarna. Pratar med människor på myndigheter från Luleå i norr till Lund i Danmark. De enda som verkligen anstränger sig för att få mig att känna mig som en idiot och snabbt be om ursäkt för att jag ber dem göra sitt jobb är stockholmarna. Gärna med Lidingö-dialekt. Avdelningen blev tyst idag när jag argt slängde på telefonen och skrek "jävla stockholmare". Folk visste inte om de skulle aplådera eller om jag blivit tokig. Ett nervöst surr utbröt. Vettigaste myndigheterna hittar ni för övrigt i Luleå. Så får ni välja, vänd er dit. Akta er för Skellefteå och Stockholm.

(Som den jurist jag är måste jag nu be er ta mitt utbrott med en nypa salt. Detta är mina högst personliga åsikter och baseras inte på några vetenskapliga studier eller statisktiska undersökningar. De som handlar om myndigheterna alltså. De åsikter jag har gällande min egen trötthet på allt är högst vetenskapligt bevisade.)

Lite läskigt är det att se att jag är på Dag 44 i den lilla staden i norr. Det är många dagar. jag ska vara här i 39 dagar till. Det blir sammanlagt 83 dagar. Det är många dagar. Tänk vad många avsnitt av Scrubs man skulle hinna se på 83 dagar. Den som räknar ut hur många avsnitt man får se får en kram av mig. Om 39 dagar. Om ni inte åker upp till den lilla staden i norr och hämtar den. Hämtning måste ske personligen, inte med bud. Nu spårar jag ut. Adjö och tack för fisken.

Idag hade vi lagom mycket att göra men kunde inte börja med uppgifterna förrän vid lunch på grund av utbildning. Posten går 3. Hälften av ärendena (X) ska skickas med post. Den andra hälften (Y) skickas centralt. På myndighetens fastslagna prioriteringslista står att alla Y-ärenden ska göras före X-ärenden. Jag frågade om vi kunde byta plats på  dem bara idag för att få med alla X med posten. Handläggarna hänvisade till prioriteringslistan och sa att det var omöjligt. Jag propsade och sa att då kommer alla X-ärenden komma fram en dag senare än vad de ska. Handläggarna fortsatte hänvisa till prioriteringslistan. Alla X-ärenden kom inte med posten. Surprise.

Jobb på myndighet när myndigheten pyser byråkrati: 2/10

(Inget annat har hänt i den lilla staden i norr. Förutom att 6 killar hälsade mig godmorgon när jag gick upp i morse. Det visade sig att de var målare som skulle måla om farmors hus. Lustigt sätt att börja morgonen på. Jag är van vid att en drömprins viskar godmmorgon, inte 6 målare.)

Mycket har hänt i den lilla staden i norr. jag har till exempel fått en ny hobby. Har gått och köpt mig ett fint album och framkallat mängder med kort från Egypten så nu är jag scrapbookare på fritiden (vilket gått ut över bloggskrivandet).

I tisdags åkte jag och farmor iväg till en äng som det stog en sten på. Där brukar en kulturkämpe få äran att tala en gång  per år. Denna händelse kallas talet vid stenen. Ett väldigt lustigt men roligt fenomen. Veckan gick sedan sin gilla gång. Plötsligt blev det lördag. Då händer det grejer. Jag och farmor började med en liten shoppingtur och tjejfika på stan. Vi gick sedan till det gamla apotekarhuset och tittade på en utställning om hur man förut tog sig till den lilla staden i norr. Farmor hade åkt med nästan alla båtar, kändes lite häftigt att hon kunde berätta om hur det var.

Efter det åkte vi ännu längre tillbaka i tiden och gick på medeltidsdagen. Alltid roligt att promenera omkring bland medeltidsmänniskor och se barn lära sig tova ull och rida åsnor. Vi kunde dock inte stanna så länge eftersom vi vaar bortbjudna på middag hos några bekanta. Där hörde jag ett underbart uttryck från farmors kompis på 80 år: Nä, man får inte vara dum då kanske man blir vuxen. Känns tryggt att veta att man kan ha långt kvar till vuxenlivet när man är 80. Efter  det skyndade jag och farmor vidare då vi skulle på  en jazzkonsert på  kvällen. Gud vad bra de var! Det var som en timmes balsam för själen och meditation för hjärnan.

På jobbet går det däremot segt. Fortfarande alldeles för lite att göra. Försökte dryga ut tiden med att gå och träna i gymmet på fredagen. Jag vet, de har ett gym!  Ingen har bemödat sig att berätta det tidigare så det tog 5 veckor innan jag fick träna ordentligt. Trodde jag. Gymmets alla olika springband och cyklar och viktmaskiner var trasiga. Det enda som fungerade var solariet. Nämnde jag att de är väldigt många fler tjejer än killar på avdelningen?

Om 4 arbetsdagar har hälften av tiden gått! Det (plus att jag får tid att boka frisörtid och skriva mail på arbetstid) gör att jobb på myndighet idag kammar hem en 5/10.

Nyss hemkommen från föräldrarnas landställe pustar jag ut i soffan. Jag och min älskling har fått ett underbart dygn tillsammans och nu är det tre veckor tills vi ses igen. Det känns både lätt och omöjligt att klara. Efter att ha träffat honom känns det som att jag kan klara precis vad som helst, samtidigt som jag inte förstår hur jag klarar mig ens en timme utan honom. Men det är väl så det ska vara när man är kär, man blir både starkare och mer beroende av någon annan på samma gång.

Imorgon börjar ännu en vecka på mynddigheten i den lilla staden i norr. Efter en månad på jobbet känns det som att tre månader nog kommer gå vägen, men att jag aldrig skulle kunna jobba som handläggare i hela mitt liv. Jag ägnar dagarna åt att hitta saker som fungerar mindre bra och funderar på hur man kan göra det bättre. Jag börjar förstå de som inte vill jobba statligt. Det spelar nämligen  ingen roll hur bra idéer den lilla människan har, det krävs att den lilla människans chef pratar med någon annan chef och att de kan hitta pengar som absolut inte finns innan idéerna faktiskt kan göra en skillnad. För att tycka om myndighetsjobb i längden måste man antingen vara nöjd med det man har eller vara en chef med mycket pengar och gärna ha politiska kontakter och mediavana. Med andra ord, ska du in i myndighetsvärlden, bli först storpamp privat och se till att hyras in i staten för att ordna upp "mindre fungerande myndigheter" om du verkligen vill kunna förändra.

Jag har kommit fram till att jag inte uppfyller kriterierna för storpamp. Än.

Tiden går fort när man har mycket att göra! i förrgår fick vi en vattenläcka här hemma. i har kört ACn så hårt att ett rör gick sönder. Två förstörda tavlor, en stor bänk och  ett golv senare är allt tillbaka som vanligt. Det kom en kille som lagade röret idag, vi har hängt om tavlor och farmor har oljat in bänken. Tog dock ca. 19 handdukar, två skålar och lite tid att hålla det under kontroll. I all kaos har vi dock hunnit baka havrekakor! Detta är en underbar liten kaka jag tror få av er har smakat. Min farmors mor gjorde nämligen om receptet till sitt eget och döpte det till "Sandra" när jag var liten. Det fick jag inte veta förrän i tisdags. Hon och jag tyckte om att baka tillsammans.

På myndigheten är allt nästan om vanligt. Förutom att 1 juli har varit på besök. Denna dag träder en massa nya lagar i kraft och alla rutinern ändras från svart till vitt och tvärtom. För min del innebar det att jag skulle kräva nya saker för att en ansökan skulle vara korrekt än vad jag skulle innan. Då ingen annan myndighet (de som skriver ansökningarna) fått reda på att vi ändrat rutinerna skickades alla ansökningar tillbaka för komplettering. Lite mindre jobb för mig, många skrynklade pannor hos andra.

För övrigt alla jurister som pluggat skatterätten, jag vet nu hur man kan tjäna 12.000 på kottplockning! Detta var ett stort diskussionsämne när jag läste kursen. Svaret är: frön. Man plockar kottar och säljer till skogsodlare som vill ha alla frön i kottarna! Under andra världskriget använde man även gasen som blir av kottar till att köra bil på. Så det finns många sätt att skattefritt tjäna pengar på kottar.

Betyg för myndighetjobb idag: 7/10