Heqa Ancher

Ett smakprov på hur det är att plugga egyptologi..

Pyramiderna har genom alla tider varit en outsinlig källa för spekulationer kring livet i det forntida Egypten. Såväl dess arkitektur, dess religiösa innebörd samt människornas förhållande till dessa monumentala byggnader har varit föremål för diskussion. Med tiden har vissa av dessa mysterier fått rimliga förklaringar och vissa har till och med dechiffrerats. I denna essä ska ett av de mer olösta mysterierna diskuteras och förhoppningsvis ges en rimlig förklaring. Vi talar om de labyrintliknande korridorerna i pyramiderna under Mellersta Riket. Var förändringen ett tecken på utveckling eller tradition?

Den första pyramiden som är känd i modern tid byggdes i Sakkara under 4:e dynastin av Netjerichet Djoser. Pyramiden var inte utsmyckad på annat sätt än med arkitekturen i sig. Samma mönster kan ses i alla pyramider från dynasti 4 och de flesta från dynasti 5. Under 5:e dynastin kan man urskilja en mer fast form i hur en pyramid skulle se ut sett till dess vinklar och arkitektoniska drag. Varför denna arkitektur valdes var länge svårt att förstå. Detta skulle komma att bli mycket tydligare.

I slutet av 1800-talet började man gräva ut pyramider från Pepy I:s tid och upptäckte i och med det pyramidtexterna. Dessa mytfragment och formler som pyramidtexterna var visade sig ge egyptologerna en möjlighet att förstå den arkitektur som under 5:e dynastin tagit en konsekvent form gällande pyramiden och dess gångar. Det visade sig att de utdrag ur berättelser som hade en till synes obefintlig systematik var målade på ett mycket utstuderat sätt. De formler som skrevs berättade en historia, och denna historia tog sin början längst in i gravkammaren i väst där faraon vilade i sin sarkofag. Man kan sedan följa texterna från gravkammaren till förkammaren och vidare ut i korridoren. Detta förklarade varför korridorerna låg på det sätt de gjorde.

Konungen skulle vila i landet i väster, dödens land, Osiris land. Han skulle sedan återfödas och färdas mot horisontens ljus i förkammaren. När konungen närmar sig korridoren talar texterna om konungens färd över himlen. När kungen steg upp på himlen gjorde han det som en gud. Denna himmel ansågs vara den norra himlen, man tror att det beror på de oförgängliga stjärnorna. Detta var stjärnor som aldrig sjönk under horisonten och i och med det var de, liksom kungen, odödliga. Att korridoren mynnade ut i norr var alltså mycket genomtänkt, det symboliserade konungens färd till himmelen.

Detta var troligen den fasta planen för arkitekturen i en pyramid, och i och med Unis pyramid ansågs arkitekturen vara så pass fastslagen att man kunde börja använda sig av pyramidtexter i pyramiden. Pyramidtexterna och dess arkitektur såg sedan ut på samma sätt genom hela Gamla Riket fram till och med Mellersta Riket och Senusret II.  För att lura gravplundrarna var man från hans tid tvungen att  hitta på nya lösningar i sin arkitektur. Den största förändringen var att ingången/utgången från graven inte längre låg i norr. Den kunde lika gärna vara i söder, öster eller väster. Förutom detta började även korridoren inne i pyramiden förändras. Korridoren såg närmast labyrintliknande ut, vilket också uppmärksammades av tidiga egyptologer och arkeologer. Vissa menade att  det var för att förvilla eventuella gravplundrare.

Att komma ihåg gällande Mellersta riket är dock att religionen var densamma och egyptierna var väldigt ovilliga att ta bort element i sin tro. Istället ackumulerade man nya teorier in i de gamla traditionerna. Pyramiderna under det Mellersta Riket innehöll inga pyramidtexter, detta behöver dock inte betyda att texterna inte var gällande under tidsperioden. Tvärtom, religionen var högst levande under tidsperioden vilket man kan se i privatgravarna. Här flödade texterna i form av kisttexter och även om historierna förändrades grundade de sig fortfarande i samma mytologiska legender.

Det är möjligt att pyramiderna under Mellersta Riket inte, så som tidigare arkeologer ansett, förändrades till något nytt, utan snarare att de gick tillbaka till de tidiga pyramidernas arkitektur och utformning. Först i och med Unis pyramid ansågs arkitekturen vara så pass fastslagen att pyramidtexter kunde skrivas på väggarna. Kanske valde faraonerna att inte använda sig av pyramidtexter då arkitekturen än en gång förändrats från den fast antagna formen på grund av gravplundrarna?

Om detta stämmer är det möjligt att arkitekterna under Mellersta Riket så långt det var möjligt fortsatte att hålla fast vid de traditioner som fastslagits under Gamla Riket. Detta skulle innebära att utseendet på pyramiden och dess gångar fortfarande skulle följa det mönster som fastslogs med Unis pyramid.

Vid en första anblick verkar detta omöjligt då pyramiderna under Mellersta Riket saknar gemensamma nämnare gällande korridorerna. Korridorerna är utformade på olika sätt, är olika långa med varierande krökningar och med en ingång/utgång i olika väderstreck. Å andra sidan var texterna i gravkammaren och förkammaren de viktigaste medan texterna i korridoren visat sig kunna variera i längd mellan olika faraoner under Gamla Riket. Texterna i korridoren handlade främst om konungens himmelsfärd medan gravkammarens och förkammarens texter visade hur han skulle komma dit. Placering av gravkammare och förkammare under Mellersta Riket överensstämmer till stor del med dess placering under Gamla Riket.

Vad gäller korridorernas mystiska utformning kan det finnas en relativt enkel förklaring på valet av väg. För att  kunna överensstämma med pyramidtexterna bör konungen kliva ut på himlen i norr vilket gör att ingången/utgången från förkammaren bör ligga i norr. Arkitekten var dock tvungen att gömma ingången/utgången till pyramiden från gravplundrare vilket gjorde att den var tvungen att läggas i en annan riktning än norr. Att korridorerna under Mellersta Riket saknar en konsekvent utformning kan vara för att arkitekten var tvungen att binda ihop den ”felaktiga” ingången med utgången från förkammaren.

De forntida egyptierna var inget komplicerat folk på det sättet att de använde sig av spontana idéer eller känslor när de skapade monument för eftervärlden. I stället trodde de alla på de myter och traditioner som redan fanns. De var även mot att ta bort delar av sin mytologi utan valde istället att ackumulera nya delar till sin tro för att anpassa den till nya tider. Att tvingas flytta ingången/utgången i en pyramid måste ha varit ett svårt val för Senusret II och hans arkitekt. Dock ett nödvändigt. Det är inte troligt att de förutom denna förändring valde att göra större förändringar än vad som krävdes. Att de gjorde sitt yttersta för att behålla utgången i norr är därför logiskt. Att de sedan valde att inte använda sig av pyramidtexter i respekt för traditionen kan också ses som en logisk följd för en fornegyptisk konung. Endast en pyramid vars form överensstämde till fullo med de religiösa texterna kunde dekoreras på det sätt texterna var ämnade för.

Sammanfattningsvis är utformningen av pyramiderna under Mellersta Riket inte ett tecken på utveckling och förändring. Utformningen visar istället på hur dedikerade egyptierna var att följa sin tro och tradition från Gamla Riket.

1. Att min chef drar in på onödiga utgifter genom att köpa gardiner
2. Att det kostar 6000 kr att byta gardiner i fikarummet om man gör som man ska
3. Att myndigheten investerat läskiga summor på en alkogel som inte hjälper